Jag tror jag spyr på det en aning. 

Så jävla less på det.. 😕

Visst så är mina barn gudomliga. 

Märta är värdens gastr lilla storasyster man kan tänka sig ha. Hon är även en otroligt go dotter. 

Men nu har hon utvecklingssprång, hon matvägrar, hon har trotts, hon har väldigt lätt för krokodiltårar,  hon kastar sig på backen om hon ej får som hon vill, hon testar vårt tålamod och våra gränser. 

Sedan har vi Iris som har ondare i magen än normalt, hon vägrar att sova på dagarna, hon vill inte slappna av, kan skrika brutalt vid matning. 

Igår var det nog...Igår rök mitt tålamod helt och hållet. Jag var trött, hungrig och inget man gjorde var bra nog för barnen. 

Var alltid ett barn vaket, mesta tiden båda två...

Iris hade sovit totalt 1 timme på hela dagen och var så jävla trött och ledsen. Men slappna av var dumt. 

Märta sov i ca 1 timme och sedan ville hon ej mer, i vanliga fall så sover hon 2-2,5 timmar. 😕

Så hon vart inte glad när klockan närmade sig 15 och värre blev det ju mer klockan blev.

Iris blev grinigare och grinigare...Hon med! 😣

Hon vägrade att slappna av. 

Så hon fick kvällsmat vis 21 men hon vägrade slappna av...

Skrek bara, både i famnen och i sin säng och vår säng. 

Så vid 22.15 fick hon mer mat och vägrade ändå slappna av. 

Så hon fick somna i min famn i vår sång och 50 minuter senare fickjag burit in henne i sin säng. 

Tog kanske 15 mun innan hon sov. 

Och då sov hon 2 timmars intervaller... 😕 

Men Märta sov tills kl 7.10, så hon kompensera upp det. 

Så idag hoppas jag på en bättre dag här hemma. 

Så nu hör ni hur vi ibland har det. Är inte alltid så fantastiskt och underbart som jag beskriver det, för det mesta. 

Dessa dagar är få och igår var det förjävligt!!!!

Ville bara lämna allt och gå ut. Skita i barnen och familjen och få andas en stund... 

Idag hoppas jag på barn som sover.