Igår var jag på kontroll hos MVC igen, mätte magen, lyssnade på hjärtat, kissade och pratade strunt (som vanligt).

Magen hade inte vuxit något (igen), så den är lika stor som för två veckor sedan när jag var där sist, så jag ska in på ett extra besök för den sakens skull nästa vecka den 29 (dag innan beräknat alltså). 
Eftersom det är andra gången under denna graviditet som magen inte vuxit på två veckor, så ville hon kolla upp det extra även om jag är långt gången och bebisen VERKLIGEN är fixerad nu, men Iris min BM ville ha den extra kollen och då får hon det =)

Sedan ville hon även känna på min livmoderstapp, då barnet verkligen hade dragit sig neråt, hon hittade inte riktigt dit hon skulle på hennes britts (,den man lyssnar på hjärtat och mäter magen på), utan det hon kunde bedömma av det hon kände var att jag var öppen dryga en centemeter, så det är inte konstigt att det börjar göra ont att sätta sig i bilen, eller på huk eller annan obekväm rörelse för mig nu. Snarare allt är obekvämt ;)

Men om jag hade legat i en gynstol så hade hon nog kunnit känna bättre också hur det var, men hon sa även det att hon inte ville reta igång det, utan låte det gå i sin egna takt. 

Men om jag kommer nästa vecka, så kunde hon känna ordentligt och pilla så mycket jag ville, för att få igång det. ;)
Gjorde ju ont ska jag säga er, hon fick ju knö en del för att nå dit hon skulle, en liten kvinna, med korta fingrar. Ja, ni kan ju tänka er själva. 

Så nu har jag och Patrik gett oss ut på promenader varje kväll denna vecka, mest för det är skönt, men även för jag vill se ifall det kan triggas igång lite av det. Vi går ju inte långt, men vi går i vart fall, kanske blir totalt 1½-2km långa promenader. Men mer orkar jag inte att gå, då blir det väldigt tungt och jobbigt mellan benen.